{"id":1736,"date":"2026-09-06T17:21:47","date_gmt":"2026-09-06T17:21:47","guid":{"rendered":"https:\/\/kvdsign-demo.fi\/oitbackagard-demo\/?page_id=1736"},"modified":"2026-09-19T04:00:12","modified_gmt":"2026-09-19T04:00:12","slug":"byggnaderna-pa-oitbacka-gard","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kvdsign-demo.fi\/oitbackagard-demo\/sv\/byggnaderna-pa-oitbacka-gard\/","title":{"rendered":"Byggnaderna p\u00e5 Oitbacka g\u00e5rd"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Byggnaderna p\u00e5 Oitbacka g\u00e5rd<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Oitbacka g\u00e5rd ligger p\u00e5 s\u00f6dra stranden av Looj\u00e4rvi invid gamla Vichtisv\u00e4gen och h\u00f6r till Nylands mest betydande herrg\u00e5rdsmilj\u00f6er. Omr\u00e5dets historia g\u00e5r \u00e4nda tillbaka till 1500-talet, men sitt nuvarande utseende fick g\u00e5rden under senare h\u00e4lften av 1800-talet, d\u00e5 den \u00f6vergick i den helsingforsiska aff\u00e4rs- och industrisl\u00e4kten Kiseleffs \u00e4go. Byggnaderna, parken och odlingslandskapet bildar tillsammans en nationellt betydande byggd kulturmilj\u00f6 \u2013 och h\u00e4r firas det fortfarande fest, badas bastu och fotograferas \u00e5ret runt.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

\n\t\t\t\t\t
\n\t\t
\n\t\t
\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"Oitbackan\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Huvudbyggnaden (1866\u20131876)<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

G\u00e5rdens vita huvudbyggnad stod f\u00e4rdig 1866\u20131876. Den ritades av Nikolai Kiseleffs bror Konstantin Kiseleff, och byggnaden \u2013 som f\u00f6r tankarna till italiensk villaarkitektur \u2013 murades till st\u00f6rsta delen av tegel som br\u00e4ndes p\u00e5 sj\u00e4lva g\u00e5rden. \u00c5r 1905 fick huvudbyggnaden ytterligare en tillbyggnad. Den \u00e4r fortfarande i familjens privata bruk, men utg\u00f6r hj\u00e4rtat i g\u00e5rdsmilj\u00f6n och m\u00f6ter g\u00e4sterna redan vid ankomsten.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

F\u00e4rdigst\u00e4llande\u00e5r:<\/strong> 1866\u20131876
Arkitekt:<\/strong> Konstantin Kiseleff
Nuvarande anv\u00e4ndning: I privat bruk<\/b>
<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

H\u00e4ststallet (1910\u20131912)<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

G\u00e5rdens st\u00e5tliga vita h\u00e4ststall uppf\u00f6rdes 1910\u20131912 efter ritningar av arkitekt Jarl Eklund. Stallet var ett av de f\u00f6rn\u00e4msta i Finland p\u00e5 sin tid: f\u00f6rutom spiltor och boxar rymde det stallm\u00e4starens bostad, en sadelkammare, ett h\u00f6loge och utrymmen f\u00f6r arbets- och v\u00e5rdh\u00e4star.<\/span><\/p>

Stallet byggdes \u00e5t konsul Feodor Kiseleff, en passionerad h\u00e4stuppf\u00f6dare och v\u00e4n av vagnkulturen. Mellan 1893 och 1926 f\u00f6ddes sammanlagt 186 h\u00e4star upp p\u00e5 g\u00e5rden, bland dem ardenner, araber och finska h\u00e4star. \u00c5ren 1899\u20131909 drev g\u00e5rden dessutom en k\u00f6rskola som utbildade finl\u00e4ndska kuskar och h\u00e4stsk\u00f6tare.<\/span><\/p>

H\u00e4sthistorien lever kvar i stallet \u00e4n i dag: p\u00e5 v\u00e4ggarna h\u00e4nger konsulns bildsamling med h\u00e4stmotiv fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet, g\u00e5rdens egna h\u00e4stseldon och m\u00e5lningar av djurkonstn\u00e4ren P\u00e4ivi Latvala. Numera \u00e4r stallet g\u00e5rdens st\u00f6rsta festlokal och rymmer 130 g\u00e4ster.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

F\u00e4rdigst\u00e4llande\u00e5r:<\/strong> 1910\u20131912
Arkitekt:<\/strong> Jarl Eklund
Nuvarande anv\u00e4ndning:<\/b>Festlokal, 130 personer<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"Arkkitehti\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"Oitbackan\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Orangeriet (1895)<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

G\u00e5rdens vintertr\u00e4dg\u00e5rd \u2013 orangeriet \u2013 stod f\u00e4rdig 1895 efter ritningar av arkitekt Waldemar Aspelin. Den h\u00f6ga och ljusa stenbyggnaden anv\u00e4ndes fr\u00e5n b\u00f6rjan f\u00f6r vinterf\u00f6rvaring av v\u00e4xter. \u00c5ren 1902\u20131905 tillkom en festsal i anslutning till byggnaden, som antas vara arkitekt Jarl Eklunds verk. I dag \u00e4r orangeriet en st\u00e4mningsfull vigsellokal, och p\u00e5 \u00f6verv\u00e5ningen finns en svit f\u00f6r brudparet.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

F\u00e4rdigst\u00e4llande\u00e5r:<\/strong> 1895
Arkitekt:<\/strong> Waldemar Aspelin
Nuvarande anv\u00e4ndning: <\/b>Vigsellokal<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Ladug\u00e5rden och vagnsmuseet<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Den stora tegelladug\u00e5rden i tre v\u00e5ningar restes under g\u00e5rdens blomstringstid, stod f\u00e4rdig 1902 och rymde n\u00e4ra hundra kor. P\u00e5 ladug\u00e5rdens vind \u00f6ppnade i augusti 2015 ett vagnsmuseum som visar g\u00e5rdens gamla vagnar, k\u00e4rror och sl\u00e4dar \u2013 levande minnen fr\u00e5n tiden med Feodor Kiseleffs vagnkultur.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

F\u00e4rdigst\u00e4llande\u00e5r:<\/strong> 1902
Arkitekt:<\/strong> Jarl Eklund
Nuvarande anv\u00e4ndning: <\/b>Vagnsmuseum p\u00e5 vinden<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\"oitbackan\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t
\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Parken och skulpturerna<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

I samband med att huvudbyggnaden blev klar anlades en vidstr\u00e4ckt park p\u00e5 g\u00e5rden, d\u00e4r s\u00e4llsynta tr\u00e4darter planterades och springbrunnar anlades. I parken placerades ocks\u00e5 skulpturer, av vilka de mest k\u00e4nda \u00e4r bildhuggaren Ville Vallgrens Narcissos och Carl Henrik Wredes Soldyrkaren. Skulpturerna st\u00e5r kvar \u00e4n i dag och n\u00e4mns bland annat i Museiverkets material. Parken binder alltj\u00e4mt samman g\u00e5rdens byggnader, och brudpar vandrar genom den fr\u00e5n orangeriet till festen i stallet.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

G\u00e5rdens skeden och \u00e4garsl\u00e4kter<\/h3>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Oitbacka g\u00e5rd har v\u00e5rdats av samma sl\u00e4ktkedja i \u00f6ver 160 \u00e5r \u2013 fr\u00e5n Kiseleff via Topelius till Salenius.<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\n
\n
<\/div> \n
1859<\/div><\/div>
<\/i><\/div>
<\/div>
Nikolai Kiseleff k\u00f6per Oitbacka g\u00e5rds marker<\/div><\/div><\/div>
1891<\/div><\/div>
<\/i><\/div>
<\/div>
Nikolai Kiseleffs son Feodor Kiseleff blir g\u00e5rdens husbonde<\/div>

Add Description Here<\/p><\/div><\/div><\/div>

1922<\/div><\/div>
<\/i><\/div>
<\/div>
Feodor Kiseleff d\u00f6r; g\u00e5rden \u00e4rvs av hans \u00e4nka Olga Kiseleff och hans syster Nadine Kiseleff<\/div>

Add Description Here<\/p><\/div><\/div><\/div>

1926<\/div><\/div>
<\/i><\/div>
<\/div>
Nadines son Guy Topelius tar \u00f6ver som husbonde<\/div>

Add Description Here<\/p><\/div><\/div><\/div>

1941<\/div><\/div>
<\/i><\/div>
<\/div>
Guy Topelius g\u00e5r bort, och hans \u00e4nka Anna Topelius forts\u00e4tter som v\u00e4rdinna<\/div>

Add Description Here<\/p><\/div><\/div><\/div>

1966<\/div><\/div>
<\/i><\/div>
<\/div>
Anna Topelius systerson Carl-Erik Salenius b\u00f6rjar som g\u00e5rdsf\u00f6rvaltare<\/div>

Add Description Here<\/p><\/div><\/div><\/div>

1986<\/div><\/div>
<\/i><\/div>
<\/div>
Efter Anna Topelius bortg\u00e5ng blir Carl-Erik Salenius g\u00e5rdens husbonde<\/div>

Add Description Here<\/p><\/div><\/div><\/div>

2007<\/div><\/div>
<\/i><\/div>
<\/div>
Carl-Eriks dotter Isabella Salenius blir g\u00e5rdens v\u00e4rdinna<\/div>

Add Description Here<\/p><\/div><\/div><\/div>

2014<\/div><\/div>
<\/i><\/div>
<\/div>
Georg Falkstedt b\u00f6rjar som g\u00e5rdens f\u00f6rvaltare<\/div>

Add Description Here<\/p><\/div><\/div><\/div>

2026<\/div><\/div>
<\/i><\/div>
<\/div>
Oitbacka g\u00e5rd tilldelas det europeiska Wildlife Estates-m\u00e4rket som ett erk\u00e4nnande f\u00f6r sitt l\u00e5ngsiktiga arbete med naturens m\u00e5ngfald och viltv\u00e5rd<\/div>

Add Description Here<\/p><\/div><\/div><\/div><\/div>\n

<\/div>\n <\/div>